mars 9, 2023

Alla JVM-vinnare genom tiderna

Reading time43 min

Kanada har vunnit flest JVM genom tiderna med sina 19 titlar. Det kan mycket väl bli en tjugonde titel i år på hemmaplan i Halifax och Moncton. Eller kanske kan något lag skrälla likt Finland gjorde 2019? Sverige är på jakt efter sin tredje guldmedalj i JVM och får ses som en outsider.

Men minns du alla JVM-turneringar genom åren? Här ger får du en fyllig genomgång av JVM i hockey genom tiderna. Glöm inte heller att kolla in våra JVM odds.

2023

Värdnation: Kanada
Värdort: Halifax/Moncton
Guld: Kanada
Silver: Tjeckien
Brons: USA
Poängligavinnare: Connor Bedard (23 poäng)

Stjärnor under turneringen:
Han var hajpad redan före turneringen och supertalangen Connor Bedard gjorde ingen besviken. Bedard, som ansetts vara en exeptionell talang i flera år, gjorde otroliga 23 poäng på 7 matcher och vann både poängliga samt blev mästerskapets MVP. Noterbart är att Bedard dessutom var två år yngre än de äldsta spelarna i turneringen. Amerikanen Logan Cooley, draftad av Arizona som nummer tre, var en annan spelare som stack ut och hittade in i all star team. Det gjorde även tjecken och draftsexan David Jiricek som utsågs till turneringens bästa back.

Så var mästerskapet:
Turneringen skulle från början ha avgjorts i Ryssland vilket av förklarliga skäl inte blev fallet, utan den flyttades i stället till Kanada. Hemmanationen åkte på något av en chockförlust redan i första matchen där Tjeckien vann klart med 5-2. Sedan blev det dock andra bullar och kanadensarna gjorde 27 mål på de tre resterande gruppspelsmatcherna. Tjeckien vann ändå grupp A, medan USA tog hem jämna grupp B före Finland och Slovakien. Kanada behövde sedan förlängning för att skicka hem Slovakien i kvarten men imponerade därefter med en 6-2-seger mot USA i semifinalen. På andra sidan åkte Sverige ut mot Tjeckien efter förlängning – således blev det Tjeckien-Kanada i final. Vinnare? Återigen Kanada där Dylan Guenther blev övertidshjälte efter 2-2 vid full tid. Bronset gick till USA som slog Sverige med märkliga 8-7.

Så gick det för Sverige:

Spelare som Leo Carlsson, Filip Bystedt och Ludvig Jansson var stjärnor i det svenska laget tillsammans med duktige Carl Lindbom i kassen. Sverige inledde med tre raka segrar, bland annat 11-0 mot Österrike och en 3-2-seger mot ett Tjeckien som tidigare imponerat och slagit Kanada under gruppspelet. När just Kanada väntade Sverige på nyårsafton blev det dock en smärre överkörning av kanadensarna och därmed väntade Finland i kvarten. Här lyckades Victor Stjernborg avgöra i numerärt underläge med dryga minuten kvar och därmed väntade semifinal mot Tjeckien.

En storspelande Carl Lindbom var på väg att hålla nollan och skicka Sverige till final, men Tjeckien kvitterade till 1-1 med 39 sekunder kvar och trots flera fina svenska lägen blev det tjeckerna som gjorde mål i sudden – bara 50 sekunder innan straffläggning. Mästerskapet slutade sedan i en fjärdeplats efter en galen bronsmatch mot USA, som slutade 8-7 till jänkarna.

2022

Värdnation: Kanada
Värdort: Edmonton
Guld: Kanada
Silver: Finland
Brons: Sverige
Poängligavinnare: Mason McTavish (17 poäng)

Stjärnor under turneringen:
Supertalangen Mason McTavish vann poängligan i stor stil efter åtta mål och sju assist, totalt 17 poäng på sju matcher. Det var hela fem poäng före finländaren Joakim Kemell (12 poäng) och närmaste lagkamrat, Olen Zellweger, på 11 poäng. McTavish utsågs också till MVP i turneringen. På målvaktssidan var det faktiskt en svensk som stack ut i Luleåspelaren Jesper Wallstedt som slutade på mäktiga 93,98 i räddningsprocent och bar det svenska laget fram till en medalj – för detta fick han också en plats i all-star team tillsammans med backarna Olen Zellweger och Emil Andrae (även han Sverige) samt forwardsen i nyss nämnda McTavish och Kemell samt tjecken Jan Myšák.

Så var mästerskapet:
Knepigt nog så avgjordes mästerskapet halvvägs redan vid jul och nyår i skarven 2021/2022 (som brukligt). På grund av de lokala hårda covidreglerna i Kanada fick dock mästerskapet avbrytas då det utmynnade i en smärre parodi med spelare i karantän. I stället spelades turneringen i augusti 2022, och då började man helt om från början. Som så ofta förut i JVM så var det Kanada och USA som dominerade respektive grupp och det blev hela +20 respektive +18 i målskillnad för de båda lagen som tog maximalt antal poäng. Mycket överraskande fick dock USA stryk mot fjärdeplacerade Tjeckien i kvartsfinalen medan Kanada enkelt tog sig till final via segrar över Schweiz och Tjeckien. Väl i finalen väntade Finland som slagit ut Sverige i semifinalen via en 1-0-seger. Finalen var sedan en mycket dramatisk historia där Finland hämtade upp 0-2 och var en sanslös räddning på mållinjen ifrån guldet i sudden. Spelet vände, och i stället gjorde Kanada 3-2 via Kent Johnson. Ryssland tilläts för övrigt inte deltaga.

Så gick det för Sverige:
Förbundskapten Tomas Montén fick en del NHL-återbud före mästerskapet, till exempel valde William Eklund att fokusera på försäsongen i San José i stället för JVM. Utan att direkt imponera i gruppspelet slutade Sverige på nio poäng och tog andraplatsen i en förhållandevis svag grupp med Tyskland, Schweiz och Österrike tillsammans med stornationen USA. Målvakten Jesper Wallstedt imponerade däremot stort och Sverige nådde semifinal via 2-1 mot Lettland i kvarten. Sedan blev det en tung 1-0-förlust mot Finland i semifinalen innan bronset bärgades efter en 3-1-seger mot Tjeckien. Förutom Wallstedt var det framför allt spelskicklige backen Emil Andrae som stack ut i det svenska laget.

2021

Värdnation: Kanada
Värdort: Edmonton
Guld: USA
Silver: Kanada
Brons: Finland
Poängligavinnare: Trevor Zegras (18 poäng)

Stjärnor under turneringen:
Mycket handlade förstås om poänligavinnaren och MVP Trevor Zegras som stod för mäktiga 18 poäng på 7 matcher för USA. Extra notabelt är att näst bäste amerikan bara gjorde 8 poäng, så Zegras betydelse för guldlaget går knappast att underskatta. En annan spelare som stack ut var kanadensaren Dylan Cozens som med 8+8 var tvåa i poängligan och dessutom vann skytteligan. Finske Topi Niemelä blev bästa back. En annan sak som höjde ögonbryn under turneringen var den tyska superkedjan med Tim Stutzle, John-Jason Peterka och Florian Elias som samlade ihop 27 poäng tillsammans.

Så var mästerskapet:
Turneringen spelades under värsta Covid-perioden och någon publik på läktaren var det inte tal om. Spelarna levde i en ”bubbla” och tyska laget hade nio spelare i karantän första två matcherna medan Sverige fick klara sig utan både förbundskapten Tomas Montén och stjärnan William Eklund, med flera, på grund av positiva test före mästerskapet. Hela situationen förtog förstås en del av hajpen kring mästerskapet men stoppade inte Kanada stod för galna 33 mål i gruppspelet (varav 16 mot ett brandskattat Tyskland) och fortsatte med 3-0 respektive 5-0 i kvart och semi. Men vad hjälpte det när man inte lyckades göra ett enda mål i finalen mot ett försvarsstarkt USA? Jänkarna vann med 2-0 efter 1+1 av MVP Zegras. Finland knep bronset efter 4-1 mot USA.

Så gick det för Sverige:
Förbundskapten Tomas Montén kunde inte följa med till turneringen, det kunde inte heller assisterande Anders Lundberg, videocoach Adam Almqvist Andersson eller målvaktscoach Nizze Landén. Samtliga hade testat positivt för Covid 19 och i stället kom doldisen Joel Rönnmark in. Därtill blev det återbud från William Eklund, Karl Henriksson, Albin Grewe och William Wallinder efter positiva test. Det var därför ett redan sargat manskap som inledde turneringen, men man lyckades i alla fall ta sig till kvartsfinal via segrar mot Tjeckien och Österrike medan USA och Ryssland blev för svåra. I kvarten åkte svenskarna sedan på en ruskigt tung förlust mot rivalen Finland med 3-2, efter att Sverige tappat en 2-0-ledning från första perioden. Extra salt i såren var att Finlands avgörande kom med 25 sekunder kvar av ordinarie tid.

2020

Värdnation: Tjeckien
Värdort: Ostrava och Trinec
Guld: Kanada
Silver: Ryssland
Brons: Sverige
Poängligavinnare: Samuel Fagemo (13 poäng)

Stjärnor under turneringen:
Svenske Samuel Fagemo vann, kanske något överraskande, poängligan och skytteligan och var den stora bidragande orsaken till Sveriges framgångar i turneringen. Han blev dock inte utsedd till MVP, det blev i stället kanadensiske supertalangen Alexis Lafreniére efter att ha lett sitt Kanada till guld. I övrigt var fjolårsstjärnan Grigori Denisenko tongivande ännu en gång för sitt Ryssland medan Sverige hade ytterligare två spelare topp 5 i poängligan. Nils Höglander och Rasmus Sandin. Bästa målvakt? Kanadas Joel Hofer.

Så var mästerskapet:
Turneringen spelades återigen i Europa, närmare bestämt i Tjeckien, men hemmanationen hamnade i en rysligt tuff grupp och slutade fyra vilket innebar Sverige i kvarten. Ett Sverige som återigen gick obesegrade genom gruppspelet och därefter busenkelt slog tjeckerna med 5-0 i kvarten. På andra sidan dominerade Kanada och USA i Grupp B men amerikanerna fick respass med 1-0 mot Finland redan i kvartsfinalen. Sverige åkte sedan ut via en tung övertidsförlust mot Ryssland (4-5) medan Kanada krossade finländarna med 5-0.

Sverige fick äntligen med sig en medalj igen via 3-2 mot Finland i bronsmatchen medan Kanada lyckades slå Ryssland med 4-3 i finalen efter en tajt match.

Så gick det för Sverige:
Efter fiaskot med uttåg mot Schweiz redan i kvarten stod Sverige för en fin turnering där gruppseger obesegrade följdes av kross av Tjeckien i semifinalen innan Ryssland blev för tufft i semifinalen. En match där Rasmus Sandin och Samuel Fagemo satte tre av målen, två spelare som tillsammans med Nils Höglander var dominanta under hela turneringen. Passande hamnade Sandin och Fagemo också i målprotokollet i bronsmatchen när Sverige satte en snygg punkt för mästerskapet med 3-2-seger mot Finland.

2019

Värdnation: Kanada
Värdort: Vancouver och Victoria
Guld: Finland
Silver: USA
Brons: Ryssland
Poängligavinnare: Grigori Denisenko (9 poäng)

Stjärnor under turneringen:
Grigori Denisenko, Ryan Poehling och finske målvakten Ukko-Pekka Luukkonen var några av spelarna som stack ut. Det här var också inledningen på Kaapo Kakkos internationella genombrott som sedan fortsatte under herrarnas VM under våren. Erik Brännström var också briljant under gruppspelet, men få minns förstås det med tanke på att Sverige sedan åkte ut redan i kvarten.

Så var mästerskapet:
Vi var tillbaka i Vancouver och Victoria där hemmanationen Kanada mycket överraskande blev utslagna av Finland redan i kvarten. Finland, som likt under herrarnas VM senare under året fortsatte att skrälla. Eftersom Sverige åkt ut mot Schweiz fick man dock en behaglig semifinal (seger 6-1) innan man tog sig an USA i finalen. USA hade för övrigt skickat ut Ryssland efter en tajt match semifinalen (2-1).

Väl i final var ställningen 2-2 med mindre än två minuter kvar. Då klev supertalangen Kaapo Kakko fram (vem annars?) och satte 3-2 för finländarna. Segern var ett faktum och glädjen var, av förklarliga skäl, total i det finska lägret. Motsatta läget i USA som faktiskt slog Finland med hela 3-1 i gruppspelet.

USA:s Ryan Poehling utsågs till turneringens MVP.

Så gick det för Sverige:
Sverige vann, som vanligt, gruppspelet före bland annat Finland och USA, lagen som sedan möttes i final. Sedan blev det dock fiaskostämpel på mästerskapet eftersom Sverige blev utmanövrerade av ett taktiskt skickligt Schweiz i kvartsfinalen. Alpgänget vann med 2-0 och ska man vara ärlig var Sverige aldrig riktigt nära att vända på matchen. 

Sverige hade ingen spelare topp 10 i poängligan men Erik Brännström dominerade från backplats och kom med i medias All-star team

2018:

Värdnation: USA
Värdort: Buffalo och Orchard
Guld: Kanada
Silver: Sverige
Brons: USA
Poängligavinnare: Casey Mittelstadt, USA (11 poäng)

Stjärnor under turneringen:
Rasmus Dahlin befäste sin position som en av världens största talanger och även svenske målvakten Filip Gustavsson imponerade. Annars handlade mycket om poängligavinnaren Casey Mittelstadt, niomålsskytten (!) Kieffer Bellows och tjecken Martin Necas. Elias Pettersson var rejält hajpad inför mästerskapet efter en oerhört imponerande säsong i Växjö Lakers, men lyckades inte riktigt lyfta till de höjder många hade trott på förhand.

Så var mästerskapet:
Kanada krossade både Schweiz och Tjeckien i kvarts- respektive semifinal innan Sverige väntade i finalen. USA med stjärnor som MIttelstadt och Bellows såg också ruskigt starka ut men mot ett ännu starkare Sverige blev det förlust i semifinalen. Det innebar final mellan Sverige och Kanada, en final där Sverige stod upp bättre än många gånger tidigare. Ställningen var 1-1 med bara knappt två minuter kvar att spela. Då lyckades Tyler Steenbergen göra 2-1 och Kanada gjorde sedan ytterligare ett mål i tom bur. Ett surt slut för Sverige som var så nära ett tredje JVM-guld.

Så gick det för Sverige:
Sverige ställde upp en ruggig förstakedja med Elias Pettersson, Alexander Nylander och Lias Andersson. Lägg därtill spelare som Isac Lundeström, Axel Jonsson Fjällby, Timothy Liljegren, Rasmus Dahlin och Erik Brännström. Här fanns kvalitet så det räckte och blev över.

Sin vana trogen vann Sverige också samtliga gruppspelsmatcher innan man tog en överraskande knapp seger mot Slovakien. I semifinalen väntade USA och här brukar det som ni vet bli problem. Sverige har riktigt dålig statistik mot just USA i JVM men denna gång blev det faktiskt seger, 4-2, efter att Sverige gått fram till 4-0 innan amerikarna reducerade två gånger om.

I en tajt final blev det sedan förlust mot Kanada.

2017:

Värdnation: Kanada
Värdort: Toronto och Montréal
Guld: USA
Silver: Kanada
Brons: Ryssland
Poängligavinnare: Kirill Kaprizov, tolv poäng

Stjärnor under turneringen:
Kirill Kaprizov, Alexander Nylander och Clayton Keller var de tre kanske mest omtalade namnen inför turneringen och det var också de tre som toppade poängligan. Thomas Chabot, Kanadas back, blev emellertid MVP och USA:s back Charlie McAvoy var också ett namn som stack ut.

Så var mästerskapet:
Vi var tillbaka i Montréal och Toronto men det mesta av snacket handlade om vilka spelare som inte var med. Superstjärnor som McDavid, Matthews, Laine, Tkachuk, Provorov, Werenski, Aho och Puljujärvi blev alla stoppade av sina NHL-klubbar. Det gjorde att turneringen blev den stjärnfattigaste på många år.

Under turneringens gång var Finlands haveri det stora samtalsämnet. Guldkandidaten var faktiskt nära att åka ur A-gruppen efter att ha förlorat mot Tjeckien, Danmark och Sverige i gruppspelet. Man sparkade till och med sin förbundskapten under mästerskapet.

Finalen blev en rysare mellan USA och Kanada där snackisen blev oklarheterna kring straffreglerna. USA trodde man var mästare redan efter tre straffomgångar, men det visade sig att IIHF:s regler sade att fem straffar skulle slås. Efter stor förvirring fortsatte straffläggningen, och USA stod som segrare ändå till slut. Den stora förhandsfavoriten till guldet pallade trycket och vann på rivalernas hemmais.

Så gick det för Sverige:
Ja, ni kan proceduren. Sverige körde över allt och alla fram till semifinalen, då Kanada blev för svåra. Felix Sandströms storspel i den svenska kassen räckte inte. Den här gången orkade Sverige emellertid ladda om och gjorde en helt okej bronsmatch, men föll där efter förlängning mot Ryssland. Den tredje raka medaljmissen var ett faktum för Sverige. Den här gången gjorde man dock en helt okej turnering, även om en fjärdeplats inte direkt var vad man hade trott inför turneringen.

Alexander Nylander, Joel Eriksson Ek och Felix Sandström stack ut som de svenska glädjeämnena.

2016:

Värdnation: Finland
Värdort: Helsingfors
Guld: Finland
Silver: Ryssland
Brons: USA
Poängligavinnare: Jesse Puljujärvi, 17 poäng

Stjärnor under turneringen:
Herregud, vilka namn som fanns i den här turneringen. Eller vad sägs om: Auston Matthews, Patrik Laine, William Nylander, Mitch Marner, Alexander Nylander, Zach Werenski, Matt Tkachuk, Sebastian Aho och förstås Jesse Puljujärvi.

Så var mästerskapet:
Har hockeyvärlden någon gång under de senaste tio åren charmats av ett JVM-lag lika starkt som vi charmades av Finlands? Deras förstakedja med de tre underåriga spelarna, Aho, Laine och Puljujärvi, dominerade fullständigt och lade beslag på samtliga tre pallplatser i poängligan. Det var flera gånger om nära att Finland skulle åka ur, men man krånglade sig ur svårigheterna varje gång. Man besegrade Kanada med 6-5 i kvartsfinalen i en av de mest underhållande JVM-matcherna någonsin, Sverige slogs tillbaka med 2-1 i semifinalen och sen kom finalen.

I Finalen mot Ryssland stod det 2-2 när Mikko Rantanen sköt det som alla trodde skulle vara guldmålet, med två minuter kvar. Ryssland kvitterade dock med bara sex sekunder kvar att spela och tog död på den elektriska stämungen i Hartwall Arena. Den stämningen skulle dock komma tillbaka. I förlängningen klev nämligen Kasperi Kapanen fram och sköt Finland till sitt andra JVM-guld på tre år.

Det här var en överlag en magisk JVM-turnering där framtidens, eller kanske nutidens, stjärnspelare klev fram. Det var mer fart och fläkt än någonting annat vilket gör att turneringen i Finland alltid kommer vara en speciell turnering i hela hockeyhistorien.

Så gick det för Sverige:
Det var bröderna Nylander som skulle leda Sverige till guld. Men vi fick aldrig se vad de gick för. De gjorde mål i första bytet i premiären mot Schweiz, men i det andra tacklades William Nylander brutalt. Han fick en hjärnskakning och turneringen var över. Nylanders spets var onekligen det som hade behövts om Sverige skulle gå hela vägen.

Som vanligt var Juniorkronorna guldfavoriter in i semifinalspelet, men där stängdes man ned av Finland. Återigen var man inte bäst när det gällde som mest i det svenska laget. I bronsmatchen skämde Sverige ut sig och föll med 8-3 mot USA. Det blev en ny medaljmiss.

2015:

Värdnation: Kanada
Värdort: Toronto och Montréal
Guld: Kanada
Silver: Ryssland
Brons: Slovakien
Poängligavinnare: Sam Reinhart, elva poäng

Stjärnor under turneringen:
Efter några svagare kullar var Kanada tillbaka med ett gäng stjärnor. Anthony Auclair var en. Max Domi en annan. Sam Reinhart en tredje. Och just det, Connor McDavid också. Sverige kontrade med en fruktad förstakedja med William Nylander, Axel Holmström och Oskar Lindblom, men som lag betraktad var det här ett svagare svenskt år än det tidigare. Zach Werenski och Auston Matthews var också ett par stjärnor värda att minnas.

Så var mästerskapet:
Efter två års fiasko var Kanada tillbaka på hemmaplan. På riktigt. Man var i Montréal och Toronto. Nu fick det inte gå fel. Det gjorde det inte heller. Kanada bröt sin guldtorka och vann efter att ha vunnit samtliga matcher i turneringen. Finalen blev underhållande och en viss Connor McDavid klev fram som en hjälte. Ett favorittippat USA åkte på nytt ut i kvartsfinalen.

Så gick det för Sverige:
95-kullen var mycket svagare än 94:orna och därför var medalj, snarare än guld, förväntningarna. Det såg ändå bra ut fram till semifinalen mot Ryssland. Då blev Juniorkronorna helt utspelade. I bronsmatchen väntade räddningsplankan Slovakien, men inte heller det gick. Sverige underpresterade grovt och fick nöja sig med att bli fyra.

2014:

Värdnation: Sverige
Värdort: Malmö
Guld: Finland
Silver: Sverige
Brons: Ryssland
Poängligavinnare: Teuvo Teräväinen, 15 poäng

Stjärnor under turneringen:
Filip Forsberg, Elias Lindholm, André Burakovsky, Alexander Wennberg… Sverige hade ett knippe superstjärnor på juniornivå med i turneringen. Jonathan Drouin, Juuse Saros, Rasmus Ristolainen och Teuvo Teräväinen var andra spelare som stack ut både namnmässigt och prestationsmässigt. Man vann sitt första guld sedan 1998 och tog sin första medalj sedan 2006.

Så var mästerskapet:
Det var publikfester i Malmö Arena. JVM-hypen stod verkligen på sin topp i Sverige och det blev några oförglömliga veckor för svensk hockey. Det var också turneringen då Europa tog över fullständigt. Kanada blev totalt överkört av Finland i semifinalen och missade medalj. USA? De floppade ordentligt och åkte ut redan i kvartsfinal.

Turneringen är ihågkommen för att ett på förhand utdömt Finland stod för en av de största skrällarna i JVM-sammanhang.

Så gick det för Sverige:
Inte sedan Peter Forsberg och Markus Näslunds dagar, 1993, hade Sverige haft ett bättre lag i JVM. Så gick tongångarna runt om i hockeyvärlden. Man fick hem Elias Lindholm och Filip Forsberg från NHL och skulle egentligen bara spela hem guldet. Det såg verkligen ut som att inget lag skulle kunna stoppa Juniorkronorna på hemmaplan. Man hade en offensiv bredd som knappt Kanada hade kunnat visa upp när de haft sina främsta lag. Men i finalen mot skrällen Finland gick det inte. Rasmus Ristolainen avgjorde i förlängning och skickade ett helt land in i ett traumatiskt tillstånd. Alla minns väl Robert Häggs tårar efteråt? Hans känslor summerade vad hela Sverige då kände.

Nästan alla i det svenska laget har fått NHL-kontrakt efter den där turneringen. Flera av dem är dock hemma i Sverige och spelar igen nu.

2013:

Värdnation: Ryssland
Värdort: Ufa
Guld: USA
Silver: Sverige
Brons: Ryssland
Poängligavinnare: Ryan Nugent-Hopkins, 15 poäng

Stjärnor under turneringen:
Ryan Nugent-Hopkins, Teuvo Teräväinen, Johnny Gaudreau, John Huberdeau, Mark Scheifele och Filip Forsberg var bara några av de blivande storstjärnorna som presterade iden här turneringen. Det var dock John Gibson som utsågs till turneringens MVP efter sitt guldgivande spel i den amerikanske kassen.

Så var mästerskapet:
Efter några år i Nordamerika var vi tillbaka i Europa igen. Det märktes. Den där riktiga hajpen kom aldrig riktigt igång. Det var dock en spelmässigt ganska bra turnering där USA var favoriter inför och pallade trycket. De darrade i gruppspelet och föll mot både Ryssland och Kanada, men i slutspelet var det inget snack. 7-0 mot Tjeckien i kvarten följdes upp av 5-1 mot Kanada i semin och 3-1 mot Sverige i finalen.

Det mest uppseendeväckande var annars att Kanada fick lämna utan medalj för första gången sedan 1998.

Så gick det för Sverige:
Sverige spelade på ångorna från guldjublet året innan och imponerade på nytt. Många spelare var kvar sen guldlaget och det märktes. Man gick rent genom gruppen, som vanligt, och slog sen värdnationen Ryssland i en semifinal som gick till straffar. I finalen var det dock inget snack om saken. USA var alldeles för bra för ett Sverige som kändes uttömt efter semifinalen. Sverige hade många bärande spelare som var underåriga, vilket gjorde att silvret var en stor framgång. 93-generationen var helt enkelt en av de svagare som kommit fram de senare åren. Det var 94:orna som på hemmaplan, året efter, skulle vinna. Var tanken.

2012:

Värdnation: Kanada
Värdort: Calgary och Edmonton
Guld: Sverige
Silver: Ryssland
Brons: Kanada
Poängligavinnare: Evgeny Kuznetsov, 13 poäng

Stjärnor under turneringen:
Kuznetsov och Tarasenko var fortfarande duon att hålla koll på. Men det fanns fler spelfe som utmärkte sig. Mikael Granlund utmärkte sig som den största talangen finsk hockey fått fram på år och da’r. Men den kanske största sensationen var Max Friberg som sköt nio mål på sju matcher och blev en evig folkhjälte i Sverige. Frågan är om någon svensk spelare blivit så förknippad med just JVM som Max Friberg än idag är? Dessutom fick vi se Andrei Vasilevsky, som stod ut som en av de största målvaktstalangerna vi sett i junior-VM.

Så var mästerskapet:
I Sverige är det här mästerskapet en klassiker på samma nivå som Tre Kronors stora triumfturneringar. Men ska vi vara riktigt ärliga är JVM 2012 den blekaste turneringen de senaste åren. USA, som var guldfavorit på förhand, vann bara en match i gruppspelet och tvingades kvala sig kvar. Kanada var riktigt dåliga och blev överkörda av Ryssland i semifinalen, även om man var ett stolpskott ifrån att hämta upp 1-6 till 6-6 under matchens tio sista minuter. Nej, det här mästerskapet är det nog bara vi i Sverige som verkligen minns.

Så gick det för Sverige:
VM-GULD, VM-GULD, VM-GUUUULD! Efter 31 års torka lyckades Sverige bryta förbannelsen. Roger Rönnberg kom till mästerskapet med en av de mer anonyma svenska trupperna de senaste åren. Det visade sig bli ett segerrecept. I gruppspelet såg det inte speciellt bra ut. Det krävdes straffar för att slå Schweiz och i gruppfinalen mot Ryssland ledde ryssarna med 3-0 innan Sverige stod för en mirakelvändning och vann.

Sverige kunde sedan glida in på en räkmacka i finalen eftersom Finland stod på andra sidan i semifinalen. Det var i alla fall vad man trodde. Verkligheten blev en annan. Finland chockade Sverige och hade länge och väl 2-0, men i tredje perioden hämtade Sverige upp det och vann sen på straffar.

Finalen mot Ryssland blev en nattrysare vi inte sett maken till tidigare. Andrej Makarov fick chansen i det ryska målet efter att Vasilevsky bytts ut i semifinalen och blev ett monster. Det krävdes till sist förlängning för att få hål på honom – då Mika Zibanejad sköt guldet till Sverige. Det på förhand anonyma laget blev till sist det lag som bröt förbannelsen. Inom bara ett par veckor visste alla vilka Johan Gustafsson, Rickard Rakell, Erik Thorell, Johan Sundström, Johan Larsson och de övriga var. Sverige var bäst i världen.

2011:

Värdnation: Kanada
Värdort: Buffalo
Guld: Ryssland
Silver: Kanada
Brons: USA
Poängligavinnare: Brayden Schenn, 18 poäng

Stjärnor under turneringen:
Ryan Ellis stod för en av de bästa backinsatserna en spelare gjort i JVM. Brayden Schenn vann poängligan i helt överlägsen stil. Men det var två ryssar som verkligen charmade hockeyvärlden. Evgeny Kuznetsov var stundtals ostoppbara och ledde Ryssland fram till guld. Ett namn som sällan nämns från turneringen var den då helt okända och odraftade Artemi Panarin, som ju sedermera kom att bli en superstjärna i Chicago och numera Columbus. John Klingberg, i dag en av världens bästa backar men då ganska anonym, var den i efterhand stora svenska stjärnan.

Så var mästerskapet:
Återigen ett mycket bra mästerskap där inte minst finalen blev en superklassiker. Kanske den mest klassiska finalen på 2000-talet, rent utav. Kanada var superfavoriter mot skrällen Ryssland och gick tidigt i den andra perioden upp till 3-0. Det stod sig in i den tredje perioden. Då vände allt. Ryssland sköt tre mål på fem minuter och kom upp till 3-3. Med knappt fem minuter kvar satte Artemi Panarin 4-3 och sen stängde Nikita Dvurechensky butiken med sitt 5-3-mål. Kanada var chockat. Noterbart är att Ryssland bara slutade trea i sin grupp. Man mötte sedan Finland i kvartsfinalen och låg under med 3-1 med bara några minuter kvar – men vann ändå. Man låg även under i slutminuterna i semifinalen mot Sverige – men vann på straffar. Det fanns moral i det ryska laget, om man säger så… Mästerskapet blev också ihågkommen för den ryska fylleskandalen som följde. Spelarna började fira guldet redan på isen och blev till sist för fulla för att ens få kliva på planet hem.

Så gick det för Sverige:
Så här i nyårstider funkar de bevingade orden från ”Grevinnan och Betjänten”. ”Same Procedure as Last Year”. Sverige hade ett starkt lag och gav sig själva en drömväg till finalen efter den omedelbara nyårsklassikern mot Kanada. Sverige vann en alldeles sanslös match med 6-5 och firade som om man vunnit VM-guld. Just det tror många blev lagets fall. Man var helt enkelt lite för nöjda med segern mot Kanada. Sverige låg under med 2-0 mot Ryssland, som ganska enkelt skulle städas av, i semifinalen. Man vände till 3-2, släppte in 3-3 sent, och föll på straffar. Det svenska laget orkade sen inte ladda om till bronsmatchen efter ännu en snöplig guldmiss.

Gabriel Landeskog skulle bli den stora svenska stjärnan, men han blev skadad redan i premiären mot Norge och tvingades lämna turneringen.

2010:

Värdnation: Kanada
Värdort: Saskatoon och Regina
Guld: USA
Silver: Kanada
Brons: Sverige
Poängligavinnare: Derek Stepan, 14 poäng

Stjärnor under turneringen:
Jordan Eberle var turneringens kung och gjorde lite vad han ville på isen. Taylor Hall och Derek Stepan var andra spelare som verkligen utmärkte sig, press som André Petersson och Magnus Pääjärvi i det svenska laget. Schweizaren Nino Niederreiter, som då bara var 17 år, bar sitt lag fram till semifinal tillsammans med målvakten Benjamin Conz som till och med överglänste Jacob Markström. I Ryssland presenterade sig en kille vid namn Vladimir Tarasenko.

Så var mästerskapet:
Kanada skulle bara spela hem sitt sjätte guld och därmed bli första land att lyckas med det. Men så blev det icke. USA var hetast när det gällde. I en minnesvärd final blev John Carlson, nu i Washington, stor hjälte i hemlandet när han sköt 6-5 i förlängning. Landets första guld sedan 2004 var ett faktum. Kanada var annars fullständigt överlägsna i turneringen och hade 41-7 i målskillnad fram till finalen, och vann dessutom gruppmatchen mot USA. Men i finalen gick det alltså inte. I övrigt blev Schweiz ett lag som charmade många genom att ta sig till semifinal. Man slog bland annat ut Ryssland i semifinalen.

Så gick det för Sverige:
Sverige lyftes på allvar fram som en guldkandidat inför turneringen och gjorde till en början ingen besviken. Gruppspelet var kanske det bästa Juniorkronorna gjort. Man krossade Tjeckien med 10-1, Österrike med 7-3, Ryssland med 4-1 och Finland med 7-1. Men i semifinalen darrade Jacob Markström vilket gjorde att gulddrömmen slocknade igen. Bara fyra spelare i det svenska laget har inte spelat i NHL. Det säger en del om slagstyrkan i Pär Mårts manskap. Den här gången fick man emellertid nöja sig med brons efter att man krossat Schweiz med 11-4 i bronsmatchen.

2009:

Värdnation: Kanada
Värdort: Ottawa
Guld: Kanada
Silver: Sverige
Brons: Ryssland
Poängligavinnare: Cody Hodgson, 16 poäng

Stjärnor under turneringen:
Vinnarna av de individuella priserna i den här JVM-turneringen säger egentligen allt. Jacob Markström blev bästa målvakt, Erik Karlsson blev bästa back och John Tavares blev bästa forward. Utöver det är det många som med fasa minns P.K. Subban, Jordan Eberle och Slovakiens Tomas Tatar från den här turneringen. Det var dock Cody Hodgson, som idag lagt av med ishockeyn, som vann poängligan.

Så var mästerskapet:
Det här är utan tvekan en av de bästa JVM-turneringarna någonsin. Intensiteten på den lilla isen i Ottawa gjorde att många matcher blev värda att minnas. Många minns nog semifinalen där Ryssland var sekunder ifrån att skicka ut Kanada, men med bara fem sekunder kvar kvitterade Jordan Eberle. Han avgjorde sedan också matchen. Sverige, anförda av Jacob Markström, gick på nytt till final efter den spektakulära semifinalsegern mot Slovakien, där Mathias Tedenby för evigt skrev in sig i hjärtat hos svenska folket.

Finalen blev aldrig speciellt spännande, men den blev minnesvärd. De ständiga överkörningarna på Jacob Markström gjorde att ett hat mellan Sverige och Kanada föddes i den här turneringen. En rivalitet som fortfarande inte riktigt gått ur. Kanada vann finalen med 5-1 och tog sitt femte raka guld.

Så gick det för Sverige:
Sverige var kanske turneringens bästa lag. Man gick igenom gruppspelet obesegrade, med 21-3 i målskillnad, och besegrade Slovakien med 5-3 i semifinalen. Pär Mårts jobbade stenhårt på att få in Oscar Möller från Los Angeles, men den tilltänkta stjärnan hade svårt att leverera. I stället var det underhållarna Erik Karlsson, Magnus Pääjärvi och Mattias Tedenby som blev folkkära under veckorna i Ottawa. När det väl gällde, i finalen, fick Juniorkronorna emellertid återigen infinna sig i att inte vara som allra bäst.

2008:

Värdnation: Tjeckien
Värdort: Pardubice och Liberec
Guld: Kanada
Silver: Sverige
Brons: Ryssland
Poängligavinnare: James van Riemsdyk, elva poäng

Stjärnor under turneringen:
I Kanadas guldvinande lag fanns ett helt gäng blivande superstjärnor, men det var USA:s James van Remsdyk som vann poängligan. Men vad sägs om de här namnen: Drew Doughty, P.K. Subban, Claude Giroux, Steven Stamkos, Brad Marchand och Wayne Simmonds. Trots det var Sverige, med Patrik Berglund som klart största stjärna, nära att vinna mästerskapet. Victor Hedman fick också ett visst genombrott under turneringen, trots att han bara var 17 år. I Rysslands mål hittade vi Sergei Bobrovsky, som blivit utsedd till NHL:s bästa målskytt vid två tillfällen.

Så var mästerskapet:
Kanada fortsatte sin totala dominans och knep det fjärde raka guldet. Man förlorade visserligen gruppspelsmatchen mot Sverige men i övrigt var man lika dominanta som vanligt. FInalen, även den mot Sverige, var knallhård, trots att man tidigt gick upp i en 2-0-ledning. Det krävdes till sist förlängning för att skilja lagen åt. Doldisen Matthew Halischuk avgjorde.

Så gick det för Sverige:
Det är många svenskar som minns precis vad man gjorde i mellandagarna det här året. Det var nämligen nu som Juniorkronorna blev folkkära på riktigt. Ett på förhand ganska utdömd och anonymt lag skrällde sig fram till en final efter en klassisk semifinalrysare mot Ryssland där Mikael Backlund avgjorde. Men det var Patrik Berglund som verkligen ledde laget. Han stod för en av de mer dominanta insatserna en svensk gjort i JVM på 2000-talet. Det räckte dock inte för guld. Pär Mårts ledde dock Sverige till sin första medalj sedan 1996 och startade därmed upp det som skulle bli svensk juniorhockeys storhetstid.

2007:

Värdnation: Sverige
Värdort: Leksand och Mora
Guld: Kanada
Silver: Ryssland
Brons: USA
Poängligavinnare: Erik Johnson och Miikko Lehtonen, Tio poäng.

Stjärnor under turneringen:
Det var här vi fick se Patrick Kane och Jonathan Toews slå igenom. Men det var målvakterna Semjon Varlamov och Carey Price som tog över showen under turneringen. Price utsågs till MVP och visade glimtar av vilken karriär han skulle komma att få. Kris Letang var ett annat namn som stack ut. Turneringen kom också att förknippas av en tragedi. Alexei Cherepanov utsågs till turneringens främsta forward men avled bara ett par år senare efter att ha tappat medvetandet på bänken, mitt under en KHL-match.

Så var mästerskapet:
Säg junior-VM 2007 och nästan alla kommer att tänka på den episka semifinalen mellan USA och Kanada. Matchen gick till straffar och det gick hela vägen till omgång sju innan Jonathan Toews och Carey Price blev hjältar för Kanada. Toews satte tre straffar under straffläggningen. Kanada vann sen återigen en final mot Ryssland, sedan Brad Marchand och tidigare nämnda Toews gjort ett varsitt mål och säkra segern. Ryssland vann alla matcher fram till finalen.

Så gick det för Sverige:
Sverige var tillbaka. För första gången på länge hade Juniorkronorna tagit sig till semifinal. Anförda av superstjärnan Nicklas Bäckström skulle man hota de stora elefanterna. Det gjorde man. Det blev dock en snöplig semifinalförlust mot Ryssland och en lika snöplig bronsmatchförlust mot USA. Inför hemmapubliken hade man i alla fall gjort att gemene man fick upp ögonen för juniorhockey. Det var här grunden lades till den enorma popularitet turneringen skulle komma att få kommande år.

2006:

Värdnation: Kanada
Värdort: Vancouver och Kamloops
Guld: Kanada
Silver: Ryssland
Brons: Finland
Poängligavinnare: Phil Kessel, 11 poäng

Stjärnor under turneringen:
Phill Kessel, Evgeni Malkin, Nicklas Bäckström, Bobby Ryan och Tuukka Rask var bara några av stjärnorna som satte avtryck under turneringen. Phil Kessel vann poängligan men det var Malkin som fick de flesta blickarna på sig. Han bar sitt Ryssland till final och blev utsedd till turneringens främsta spelare.

Så var mästerskapet:
Väl i finalen kunde inte ens Malkin se till att Ryssland kunde hota Kanada. För andra året i rad vann man finalen med fem måls marginal. Matchen slutade 5-0 och den fullsatta General Motors Place i Vancouver kunde brista ut i ett stort guldvrål. Kanada höll tre nollor på sex matcher under turneringen och släppte bara in sex mål. Vem som stod matcherna? Jodå, det var Röglemålvakten Justin Pogge som spikade igen fullständigt.

Så gick det för Sverige:
Nu började det så sakteliga hända grejer för Sverige. Man hade för första gången på flera år fått fram en potentiell superstjärna, när Nicklas Bäckström verkligen började ta för sig. Han ledde Sveriges offensiv tillsammans med Niclas Bergfors. Juniorkronorna var riktigt nära en semifinal mot hemmanationen Kanada, men föll i en galen kvartsfinalrysare mot Finland. Teemu Laakso, som vi sen kom att känna igen i Växjötröjan, sköt matchens enda mål när han överlistade Daniel Larsson drygt nio minuter in på övertiden. Det blev en hedersam femteplats för Sverige till slut.

2005:

Värdnation: USA
Värdort: Thief River Falls och Grand Forks
Guld: Kanada
Silver: Ryssland
Brons: Tjeckien
Poängligavinnare: Patrice Bergeron, 13 poäng

Stjärnor under turneringen:
Kanada kom till USA med det som beskrivs som tidernas bästa lag i junior-VM. Sidney Crosby, Patrice Bergeron, Jeff Carter, Ryan Getzlaf, Corey Perry, Mike Richards, Shea Weber, Dion Phaneuf, Brent Seabrook och Andrew Ladd kom alla att bli superstjärnor eller stora stjärnor i NHL. Totalt under turneringens sex matcher hade Kanada målskillnaden 41-7. Men stjärnkavalkaden stannade inte där. I USA hittade vi den blivande världsbacken Ryan Suter – och Ryssland hade både Evgeni Malkin och Alexander Ovechkin i laget.

Så var mästerskapet:
Det var Kanada för hela slanten. Man körde över Sverige och Finland med 8-1, Slovakien med 7-3, Tyskland med 9-0 och Ryssland blåstes bort med 6-1 i finalen. I semifinalen mot Tjeckien vann man ”bara” med 3-1. Det var inte en fråga om vilka som skulle vinna guld, utan vilka som skulle ta silver och brons. Så överlägsna var man. Det visade sig att Ryssland, anförde av Malkin och Ovechkin, var lika klara silvermedaljörer. Man vann med hela 7-2 mot de regerande mästarna USA i semifinalen.

Så gick det för Sverige:
Efter två år av kval fick Sverige tillbaka en viss del av äran när man åtminstone gick till kvartsfinal och sen hotade Finland i matchen om femtepris. Man föll visserligen med 8-1 mot Kanada och 8-2 mot USA men Sverige slog i alla fall Tyskland och Slovakien och förlorade bara med uddamålet i båda matcherna mot Finland. Johannes Salmonsson gjorde en strålande turnering och slutade strax bakom Sidney Crosby i poängligan. Loui Eriksson är den spelare som så här i efterhand var den stora stjärnan i laget.

2004:

Värdnation: Finland
Värdort: Helsingfors och Hämeenlinna
Guld: USA
Silver: Kanada
Brons: Finland
Poängligavinnare: Nigel Dawes, elva poäng

Stjärnor under turneringen:
Zach Parise visade att året dessförinnan bara var uppvärmning. Nu var han turneringens klarast lysande stjärna och vann MVP-titeln. Han stod för elva poäng på sex matcher. Jeff Carter hade också en fin turnering, för Kanada, och så fanns det en kille i Ryssland som slog igenom också. En kille vid namn Alexander Ovechkin, som sköt fem mål på sex matcher.

Så var mästerskapet:
USA vann sitt första guld någonsin efter att ha gått rent genom turneringen. Man hade 21-4 i målskillnad i gruppspelet innan man slog Finland med 2-1 i semifinalen och Kanada med 4-3 i finalen. Den finalen blev en klassiker, där Patrick O’Sullivan blev hjälte efter en brutal målvaktstavla från Marc-André Fleury. Där bakom säkrade Finland ett brons och medalj för fjärde året i följd.

Så gick det för Sverige:
Nej, nej, nej. Den svenska kräftgången på juniorsidan fortsatte. Österrike var det enda land man besegrade i gruppspelet och det blev kvalspel på nytt. Där besegrade man Ukraina och Schweiz och höll sig i alla fall kvar i A-VM den här gången också. Återigen var Robert Nilsson den ledande spelaren, men också målvakten Joakim Lundström gjorde en stark turnering i ett annars mycket svagt svenskt lag.

2003:

Värdnation: Kanada
Värdort: Halifax och Sydney
Guld: Ryssland
Silver: Kanada
Brons: Finland
Poängligavinnare: Patrik Bärtschi och Igor Grigorenko, tio poäng

Stjärnor under turneringen:
De båda poängligavinnarna är inte direkt några namn som satt avtryck efter turneringen. I stället var ett namn något längre ned i poängligan som skulle komma att bli den stora stjärnan efteråt. Zach Parise bar nämligen sitt USA till semifinal. Det här var i stället målvakternas mästerskap. Amerikanen Robert Goepfert vann målvaktsligan men det var Marc-André Fleury och Kari Lehtonen som imponerade mest. Fleury blev utsedd till den bästa målvakten och gav en försmak på vad som komma skulle i hans karriär.

Så var mästerskapet:
Prispallen höll sig intakt från året innan. Ryssland vann på nytt guld efter att ha vänt finalen mot Kanada. Inför slutperioden ledde hemmanationen sedan de kommande NHL-profilerna P-A Parenteau och Scottie Upshall gjort mål. Då slog Igor Grigorenko och Yuri Trubachev till och sköt guldet till Ryssland. Guldlaget vann varenda match i turneringen och var egentligen bara hotade i finalen.

Så gick det för Sverige:
2-8 mot Kanada, 2-3 mot Finland och 1-3 mot Tjeckien. Sverige föll i tre av fyra gruppspelsmatcher och fick kvala sig kvar i A-divisionen. Det var riktigt nära att Sverige föll ur den. En uddamålsvinst mot Vitryssland (5-4) var det som räddade den stolta hockeynationen från en ultimat förnedring. En förlust där hade inneburit att Sverige tvingats spela i VM:s andradivison året därpå. Robert Nilsson, Alexander Steen och Joakim Lindström var de svenska stjärnorna.

2002:

Värdnation: Tjeckien
Värdort: Pardubice och Hradec Králové
Guld: Ryssland
Silver: Kanada
Brons: Finland
Poängligavinnare: Mike Cammalleri, elva poäng

Stjärnor under turneringen:
Det var en fruktad kanadensisk kedja med Mike Cammallleri, Brad Boyes och den blivande allsvenska stjärnan (!) Jared Aulin som satte skräck i motståndarna under turneringen. Kanada hade också den bästa backen i NHL-veteranen Jay Bouwmeester. Kari Lehtonen var ett annat namn som stack ut under turneringen. Han överglänste Henrik Lundqvist med råge och var turneringens bästa målvakt.

Så var mästerskapet:
Ryssland höll den europeiska dominansen intakt när man vann en klassisk final mot Kanada. Kanada ledde med 2-0 och 3-1 i finalen men tappade i den andra perioden då Ryssland sköt tre raka mål och gick upp till 4-3. Kanada kvitterade genom Chuck Kobasew innan Anton Volchenkov sköt guldet till Ryssland, med 13 minuter kvar att spela. Finland tog medalj på nytt efter att ha besegrat den stora sensationen Schweiz i bronsmatchen. Jussi Jokinen ledde den finska offensiven och Kari Lehtonen spikade igen bakåt.

Så gick det för Sverige:
Ett mycket svagt Sverige hade inte mycket att sätta emot. Man gick visserligen obesegrade genom gruppfasen efter att ha kryssat mot Slovakien och USA men i kvarten mot Kanada tog det tvärstopp. Återigen var det upp till Henrik Lundqvist att spika igen bakåt. Den annars relativt okända backen Magnus Hedlund blev en minst sagt oväntad vinnare av den interna poängligan. Sverige slutade till sist sexa i turneringen.

2001:

Värdnation: Ryssland
Värdort: Moskva och Podolsk
Guld: Tjeckien
Silver: Finland
Brons: Kanada
Poängligavinnare: Pavel Brendl, Tio poäng

Stjärnor under turneringen:
I ett ganska profilfattigt VM var det skarpskytten Pavel Brendl som stack ut med sina tio poäng på sju matcher. Brendl kom ju senare att fira stora triumfer i Mora och Brynäs, men någon NHL-karriär fick han aldrig. Jani Rita, en annan spelare som aldrig fick det att lossna på allvar, vann skytteligan med åtta mål på sju matcher. Den största stjärnan så här i efterhand var utan tvivel Henrik Lundqvist, som slutade fyra i målvaktsligan men ändå imponerade med 1,86 insläppta mål per match och precis under 93 i räddningsprocent.

Så var mästerskapet:
Tjeckien knep sitt andra raka guld. Rysarfinalen från Skellefteå året innan följdes upp av en nästan lika tajt final nu, även denna gång mot Finland. Tjeckien vann sedan Rostislav Klesla och Vaclav Nedorost gjort lagets mål i 2-1-segern. Man gick obesegrade genom turneringen och vann samtliga slutspelsmatcher med uddamålet. En storspelande målvakt, Tomas Duba, lade grunden till guldet.

Så gick det för Sverige:
Här var det riktigt nära att Sverige tog sig till final. Man föll mot både Tjeckien och USA i gruppen men skrällde sedan mot Ryssland i kvarten och förlorade sen med 1-0 mot Tjeckien i semifinalen. Bronsmatchen mot Kanada blev en rysare där ”Lönnlöven” vann efter förlängning. Henrik Lundqvist var den stora svenska profilen, vilket inte minst syns om man ser till lagets offensiva stjärnor. Pär Bäcker vann nämligen den interna poängligan, på 3+1 på sju matcher…

2000:

Värdnation: Sverige
Värdort: Skellefteå och Umeå
Guld: Tjeckien
Silver: Ryssland
Brons: Kanada
Poängligavinnare: Henrik Sedin, 13 poäng

Stjärnor under turneringen:
Bröderna Sedin firade stora triumfer under mästerskapet och Henrik Sedin vann poängligan trots att Sverige åkte ut redan i kvarten. Men det var tjecken Milan Kraft som bar sitt lag till seger. Kraft hade sedan ett par säsonger i Pittsburgh Penguins i början på 00-talet men återvände tidigt till tjeckisk hockey och karriären blev inte lika lysande som man trodde under JVM-turneringen. Noterbart är också att Ilya Bryzgalov vann målvaktsligan med sina 97,14 i räddningsprocent.

Så var mästerskapet:
Tjeckien imponerade turneringen igenom och slog ut USA med 4-1 i semifinalen. Ryssland stod för finalmotståndet efter att ha skickat ut ett svagt kanadensiskt lag med 3-2. Väl i finalen kom den enda finalmatchen i JVM-historien som slutat 0-0 efter 60 minuter. I förlängningen kunde Tjecken avgöra och ta sitt första JVM-guld någonsin.

Så gick det för Sverige:
Trots att Henrik och Daniel Sedin slutade etta och trea i poängligan blev det respass redan i kvarten med 1-5 mot USA. Sverige spelade sedan till sig en femteplats i placeringsmatcherna men totalt sett var turneringen en liten besvikelse sett till att den dessutom avgjordes på hemmaplan för svensk del.

JVM-vinnare 77-99

1977

Värdnation: Tjeckoslovakien
Guld: Sovjet
Silver: Kanada
Brons: Tjeckoslovakien

1978

Värdnation: Kanada
Guld: Sovjet
Silver: Sverige
Brons: Kanada

1979

Värdnation: Sverige
Guld: Sovjet
Silver: Tjeckoslovakien
Brons: Sverige

1980

Värdnation: Finland
Guld: Sovjet
Silver: Finland
Brons: Sverige

1981

Värdnation: Vest-Tyskland
Guld: Sverige
Silver: Finland
Brons: Sovjet

1982

Värdnation: USA
Guld: Kanada
Silver: Tjeckoslovakien
Brons: Finland

1983

Värdnation: Sovjet
Guld: Sovjet
Silver: Tjeckoslovakien
Brons: Kanada

1984

Värdnation: Sverige
Guld: Sovjet
Silver: Finland
Brons: Tjeckoslovakien

1985

Värdnation: Finland
Guld: Kanada
Silver: Tjeckoslovakien
Brons: Sovjet

1986

Värdnation: Kanada
Guld: Sovjet
Silver: Kanada
Brons: USA

1987

Värdnation: Tjeckoslovakien
Guld: Finland
Silver: Tjeckoslovakien
Brons: Sverige

1988

Värdnation: Sovjet
Guld: Kanada
Silver: Sovjet
Brons: Finland

1989

Värdnation: USA
Guld: Sovjet
Silver: Sverige
Brons: Tjeckoslovakien

1990

Värdnation: Finland
Guld: Kanada
Silver: Sovjet
Brons: Tjeckoslovakien

1991

Värdnation: Kanada
Guld: Kanada
Silver: Sovjet
Brons: Tjeckoslovakien

1992

Värdnation: Tyskland
Guld: Oberoende staters samvälde
Silver: Sverige
Brons: USA

1993

Värdnation: Sverige
Guld: Kanada
Silver: Sverige
Brons: Tjeckien/Slovakien

1994

Värdnation: Tjeckien
Guld: Kanada
Silver: Sverige
Brons: Ryssland

1995

Värdnation: Kanada
Guld: Kanada
Silver: Ryssland
Brons: Sverige

1996

Värdnation: USA
Guld: Kanada
Silver: Sverige
Brons: Ryssland

1997

Värdnation: Schweiz
Guld: Kanada
Silver: USA
Brons: Ryssland

1998

Värdnation: Finland
Guld: Finland
Silver: Ryssland
Brons: Schweiz

1999

Värdnation: Kanada
Guld: Ryssland
Silver: Kanada
Brons: Slovakien

Kolla också in vår genomgång av alla grupper och odds i årets JVM samt listan över JVM:s 10 största stjärnor.

//Måns Karlsson